{"id":3774,"date":"2025-12-17T20:10:47","date_gmt":"2025-12-17T19:10:47","guid":{"rendered":"https:\/\/migjeni.se\/?p=3774"},"modified":"2025-12-17T20:10:53","modified_gmt":"2025-12-17T19:10:53","slug":"gladiola-busulla-lasforstaelse-varfor-det-ar-viktigt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/2025\/12\/17\/gladiola-busulla-lasforstaelse-varfor-det-ar-viktigt\/","title":{"rendered":"Gladiola BUSULLA: L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u2013 varf\u00f6r det \u00e4r viktigt"},"content":{"rendered":"<p><strong>Gladiola BUSULLA<\/strong><\/p>\n<p><strong>1.L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u2013 varf\u00f6r det \u00e4r viktigt<\/strong><\/p>\n<p>Att kunna l\u00e4sa \u00e4r en sak. Men att f\u00f6rst\u00e5 det man l\u00e4ser \u00e4r n\u00e5got helt annat. L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r viktigt, inte bara i skolan utan hela livet. Man beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 texter f\u00f6r att kunna f\u00f6lja ett recept, l\u00e4sa nyheter eller klara instruktioner p\u00e5 jobbet. Att f\u00f6rst\u00e5 en text kan vara sv\u00e5rt. Det handlar om att l\u00e4sa orden, tolka dem och t\u00e4nka efter. Det blir l\u00e4ttare om man f\u00e5r prata om texten med andra, st\u00e4lla fr\u00e5gor och koppla till sina egna erfarenheter. Alla elever \u00e4r olika. Vissa kan koncentrera sig l\u00e4tt, andra beh\u00f6ver lugn och st\u00f6d. Motivation \u00e4r ocks\u00e5 viktigt. N\u00e4r l\u00e4sning k\u00e4nns rolig och meningsfull blir man nyfiken och med nyfikenhet kommer kunskap. Det blir som en kedja: l\u00e4sning \u2192 f\u00f6rst\u00e5else \u2192 l\u00e4rande. Professor Mats Myrberg s\u00e4ger att vuxna beh\u00f6ver minst 50\u202f000 ord i sitt ordf\u00f6rr\u00e5d f\u00f6r att klara jobb, nyheter, instruktioner och sociala situationer. Ungdomar som l\u00e4ser ofta kan ha 50\u202f000\u201370\u202f000 ord vid 17\u00a0\u00e5rs\u00a0\u00e5lder. Ungdomar som inte l\u00e4ser n\u00e5r ofta bara 15\u202f000\u201317\u202f000 ord. Det kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 texter och begr\u00e4nsa m\u00f6jligheterna i livet. Som f\u00f6r\u00e4lder med svenska som andraspr\u00e5k blir jag orolig n\u00e4r jag ser dessa siffror. Hur kan vi v\u00e4cka l\u00e4slust hos barn, s\u00e4rskilt hos dem som inte har svenska som modersm\u00e5l? Det \u00e4r viktigt att vi vuxna visar att l\u00e4sning \u00e4r v\u00e4rdefull. Vi kan l\u00e4sa tillsammans med barnen och prata om b\u00f6ckerna. D\u00e5 l\u00e4r man sig inte bara att f\u00f6rst\u00e5 en text, man l\u00e4r sig att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden. Skolan har ett stort ansvar, men det r\u00e4cker inte. F\u00f6r\u00e4ldrar, bibliotek, fritids, medier och hela samh\u00e4llet beh\u00f6ver hj\u00e4lpas \u00e5t. L\u00e4sning g\u00f6r spr\u00e5ket starkare, tr\u00e4nar tanken och \u00f6ppnar nya s\u00e4tt att se v\u00e4rlden. N\u00e4r elever f\u00f6rst\u00e5r vad de l\u00e4ser blir de redo f\u00f6r framtiden, b\u00e5de i arbetslivet och i vardagen. L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r allts\u00e5 inte bara n\u00e5got f\u00f6r skolan, utan n\u00e5got man beh\u00f6ver hela livet.<\/p>\n<p>2.<strong>Varf\u00f6r \u00e4r formativ bed\u00f6mning mer effektiv \u00e4n summativ bed\u00f6mning?<\/strong><\/p>\n<p>I dagens skola anv\u00e4nds bed\u00f6mning inte bara f\u00f6r att m\u00e4ta kunskaper, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att st\u00f6dja elevernas utveckling. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r\u00a0<strong>formativ bed\u00f6mning<\/strong>\u00a0allt st\u00f6rre betydelse j\u00e4mf\u00f6rt med\u00a0<strong>summativ bed\u00f6mning<\/strong>.<\/p>\n<p>Formativ bed\u00f6mning sker\u00a0<strong>under l\u00e4randeprocessen<\/strong>. Syftet \u00e4r att hj\u00e4lpa eleven att f\u00f6rst\u00e5:<\/p>\n<ul>\n<li>Var hen befinner sig i sitt l\u00e4rande<\/li>\n<li>Vad som beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras<\/li>\n<li>Hur f\u00f6rb\u00e4ttringen kan ske<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det kan handla om l\u00e4rarens kommentarer, sj\u00e4lvbed\u00f6mning, reflektion, kamratrespons och att undervisningen anpassas efter elevernas behov. Summativ bed\u00f6mning sker\u00a0<strong>i slutet av en kurs eller period<\/strong>. Den visar ett slutresultat och anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4tta betyg eller avsluta ett moment.<\/p>\n<p><strong>Varf\u00f6r \u00e4r formativ bed\u00f6mning mer effektiv?<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Den st\u00f6djer\u00a0<strong>individuell utveckling<\/strong>\u00a0genom kontinuerlig \u00e5terkoppling.<\/li>\n<li>Den \u00f6kar\u00a0<strong>motivationen<\/strong>, eftersom eleverna ser sin egen utveckling.<\/li>\n<li>Den tr\u00e4nar\u00a0<strong>kritiskt t\u00e4nkande<\/strong>, sj\u00e4lvreflektion och ansvar f\u00f6r det egna l\u00e4randet.<\/li>\n<li>L\u00e4rare kan\u00a0<strong>\u00e4ndra sina metoder<\/strong>\u00a0utifr\u00e5n klassens behov.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Formativ bed\u00f6mning g\u00f6r l\u00e4randet mer aktivt och h\u00e5llbart. Den m\u00e4ter inte bara vad eleven kan nu, utan hj\u00e4lper till att forma vad eleven kommer att kunna i framtiden.<strong>Sokrates<\/strong>\u00a0anv\u00e4nde fr\u00e5gor f\u00f6r att utveckla kritiskt t\u00e4nkande \u2013 en tidig form av formativ bed\u00f6mning.\u00a0<strong>Michael Scriven<\/strong>\u00a0(1967) introducerade begreppen\u00a0<em>formative<\/em>\u00a0och\u00a0<em>summative evaluation.\u00a0<\/em><strong>Paul Black och Dylan Wiliam<\/strong>\u00a0(1990\u2011talet) visade att formativ bed\u00f6mning f\u00f6rb\u00e4ttrar resultatet, s\u00e4rskilt f\u00f6r svagare elever. Nordiska l\u00e4nder har gjort formativ bed\u00f6mning till en del av den nationella l\u00e4roplanen.\u00a0<strong>OECD<\/strong>\u00a0lyfter fram den som ett verktyg f\u00f6r kvalitativ undervisning.\u00a0<strong>UNESCO<\/strong>\u00a0betonar att formativ bed\u00f6mning:<\/p>\n<ul>\n<li style=\"list-style-type: none;\">\n<ul>\n<li>Hj\u00e4lper elever med s\u00e4rskilda behov eller fr\u00e5n marginaliserade grupper.<\/li>\n<li>G\u00f6r undervisningen mer\u00a0<strong>personlig och tillg\u00e4nglig<\/strong>.<\/li>\n<li>\u00c4r ett alternativ till standardiserade prov som ofta missar m\u00e5ngfalden bland elever.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>3.Varf\u00f6r ska elever l\u00e4sa klassiker?<\/strong><\/p>\n<p>Klassiska b\u00f6cker \u00e4r tidl\u00f6sa p\u00e5 grund av sina v\u00e4rden. De engagerar elever eftersom de behandlar universella m\u00e4nskliga fr\u00e5gor. Genom dem f\u00e5r eleverna inblick i de samh\u00e4llen d\u00e4r de skrevs och i deras huvudpersoner. Klassikerna hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 sociala f\u00f6r\u00e4ndringar genom olika epoker och visar hur litteraturen har utvecklats. Romaner fr\u00e5n \u00e4ldre tider ger oss kunskap om olika perioder och kulturer.<\/p>\n<p>De tar ofta upp teman som fortfarande \u00e4r aktuella och ger oss insikter om m\u00e4nskliga erfarenheter och v\u00e4rderingar. N\u00e4r vi l\u00e4ser klassiker blir vi en del av ett historiskt sammanhang och kan se hur samh\u00e4llet har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid och hur m\u00e4nniskor levde under olika epoker. Klassikerna visar ocks\u00e5 hur spr\u00e5ket har utvecklats. Vi f\u00e5r m\u00f6jlighet att observera ordval, uttryck och grammatik och j\u00e4mf\u00f6ra med dagens spr\u00e5kbruk. Klassiska verk inneh\u00e5ller ofta djupa livsbudskap som kan till\u00e4mpas \u00e4ven i v\u00e5r tid. \u00c4ven om dessa b\u00f6cker ibland kan verka sv\u00e5ra eller arkaiska, f\u00f6rtj\u00e4nar de \u00e4nd\u00e5 att ge en chans. Med noggrant utvalda titlar kan l\u00e4sningen bli en resa genom tiden \u2013 b\u00e5de sp\u00e4nnande, unik och underh\u00e5llande.<\/p>\n<p>Litteraturen fr\u00e5n klassikerna har en s\u00e4rskild plats i v\u00e5r kultur tack vare sin karakt\u00e4r och visdom. Den v\u00e4cker k\u00e4rlek till sk\u00f6nhet, godhet och sanning. Genom karakt\u00e4rernas erfarenheter och moraliska dilemman f\u00e5r vi kunskap som kan p\u00e5verka v\u00e5ra egna liv. Klassikerna tr\u00e4nar v\u00e5ra tankar. De utmanar oss med sitt komplexa spr\u00e5k, sina intriger och sv\u00e5ra problem som v\u00e4cker reflektion. Det rika spr\u00e5ket vidgar v\u00e5rt ordf\u00f6rr\u00e5d. Att l\u00e4sa v\u00e4lskrivna klassiker l\u00e4r oss ocks\u00e5 om ber\u00e4ttelsens struktur. Blivande f\u00f6rfattare kan inspireras av dessa m\u00e4sterverk. Klassisk litteratur l\u00e5ter oss utforska olika v\u00e4rldar, kulturer och tidsperioder genom karakt\u00e4rer med olika bakgrund, vilket st\u00e4rker v\u00e5r empati och f\u00f6rst\u00e5else. Dessa verk speglar det f\u00f6rflutna \u2013 sociala normer, historiska h\u00e4ndelser och kulturella nyanser. N\u00e4r vi l\u00e4ser klassiker f\u00e5r vi en djupare respekt f\u00f6r den kontext d\u00e4r de skrevs.Teman som k\u00e4rlek, svek, ambition och r\u00e4ttvisa \u00e5terkommer genom seklerna. Klassisk litteratur behandlar dessa universella m\u00e4nskliga erfarenheter och g\u00f6r dem relevanta f\u00f6r l\u00e4sare i alla tider.<\/p>\n<ol start=\"4\">\n<li><strong>V\u00e5rt arbete i Bor\u00e5s kan r\u00e4dda hotade spr\u00e5k<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p>I dag f\u00f6rsvinner m\u00e5nga spr\u00e5k i tystnad. Enligt Unesco riskerar \u00f6ver 3 000 spr\u00e5k att d\u00f6 ut innan \u00e5rhundradet \u00e4r slut. Organisationen f\u00f6rutsp\u00e5r att enbart tio procent av v\u00e4rldens spr\u00e5k kommer att \u00f6verleva de n\u00e4rmaste 100 \u00e5ren. Detta globala hot visar att det inte bara handlar om ord, det handlar om kulturer, ber\u00e4ttelser och unika s\u00e4tt att se v\u00e4rlden. N\u00e4r ett spr\u00e5k tystnar f\u00f6rsvinner ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att t\u00e4nka och k\u00e4nna.<\/p>\n<p>Spr\u00e5k f\u00f6rsvinner n\u00e4r barn slutar l\u00e4ra sig sina mor- och farf\u00f6r\u00e4ldrars spr\u00e5k. Det h\u00e4nder n\u00e4r skolan och medierna fr\u00e4mst anv\u00e4nder stora spr\u00e5k som engelska. N\u00e4r f\u00e4rre unga talar sitt modersm\u00e5l har spr\u00e5ken ingen framtid.<\/p>\n<p><strong>N\u00e4r ett spr\u00e5k tystnar f\u00f6rsvinner ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att t\u00e4nka och k\u00e4nna.<\/strong><\/p>\n<p>Som studiehandledare p\u00e5 albanska i Bor\u00e5s kommun ser jag varje dag hur viktigt det \u00e4r att barn f\u00e5r anv\u00e4nda sitt spr\u00e5k i skolan. Genom studiehandledning och modersm\u00e5lsundervisning p\u00e5 flera spr\u00e5k, CFL studiehandledare och modersm\u00e5lsl\u00e4rare, f\u00e5r elever st\u00f6d p\u00e5 sitt modersm\u00e5l. Vi f\u00f6rklarar \u00e4mnesbegrepp, hj\u00e4lper dem att f\u00f6rst\u00e5 undervisningen och bygger broar mellan spr\u00e5k och kulturer. N\u00e4r barn f\u00e5r anv\u00e4nda sitt eget spr\u00e5k i skolan v\u00e4xer deras sj\u00e4lvk\u00e4nsla. De v\u00e5gar mer, l\u00e4r sig b\u00e4ttre och k\u00e4nner att deras bakgrund \u00e4r en styrka och inte ett hinder. Studiehandledning handlar inte bara om att \u00f6vers\u00e4tta. Det handlar om trygghet, identitet och framtidstro f\u00f6r varje elev. Det globala problemet har f\u00e5tt FN\/Unesco att utlysa \u00e5ren 2022 till 2032 som det internationella \u00e5rtiondet f\u00f6r ursprungsspr\u00e5k. Det \u00e4r en global satsning, men vi kan g\u00f6ra mycket redan nu i varje klassrum i Bor\u00e5s. Genom modersm\u00e5lsundervisning och studiehandledning hj\u00e4lper jag och mina kollegor spr\u00e5ken att leva vidare. Vi visar att alla spr\u00e5k \u00e4r viktiga, oavsett hur m\u00e5nga som talar dem. Att r\u00e4dda spr\u00e5k \u00e4r att r\u00e4dda m\u00e5ngfald och v\u00e5rt gemensamma arv. Vi vill ge var och ett barn k\u00e4nslan av att deras spr\u00e5k \u00e4r v\u00e4rdefullt och att de har r\u00e4tt att h\u00f6ra.<\/p>\n<p>5.<strong>Strategier f\u00f6r l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else<\/strong><\/p>\n<p>Strategier f\u00f6r l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else hj\u00e4lper elever att bli mer aktiva, fr\u00e5gande, f\u00f6rutseende och probleml\u00f6sande l\u00e4sare, vilket i sin tur st\u00e4rker f\u00f6rst\u00e5elsen. F\u00f6r att vara effektiva beh\u00f6ver dessa strategier anv\u00e4ndas kontinuerligt och bli en naturlig del av elevens l\u00e4sning \u2013 helst varje g\u00e5ng en text l\u00e4ses. Genom strategier kan elever f\u00f6rst\u00e5 texter som annars skulle vara sv\u00e5ra att tillgodog\u00f6ra sig.<\/p>\n<p><strong>Centrala aspekter av l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><strong>Avkodning och ordf\u00f6rst\u00e5else:<\/strong>\u00a0F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 en text m\u00e5ste eleven kunna avkoda ord (l\u00e4sa dem korrekt) och f\u00f6rst\u00e5 deras inneb\u00f6rd. Avkodning inneb\u00e4r att \u00f6vers\u00e4tta bokst\u00e4ver till ljud och ord, medan ordf\u00f6rst\u00e5else handlar om att f\u00f6rst\u00e5 ordens betydelse.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4sstrategier:<\/strong>\u00a0Elever beh\u00f6ver l\u00e4ra sig olika strategier f\u00f6r att tolka texter, exempelvis att identifiera nyckelord, g\u00f6ra f\u00f6ruts\u00e4gelser, st\u00e4lla fr\u00e5gor och dra slutsatser.<\/li>\n<li><strong>Aktivering av erfarenheter:<\/strong>\u00a0F\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6rb\u00e4ttras n\u00e4r elever kopplar texten till egna erfarenheter eller tidigare kunskaper.<\/li>\n<li><strong>Textsamtal:<\/strong>\u00a0Att diskutera texter tillsammans med andra ger m\u00f6jlighet att reflektera \u00f6ver inneh\u00e5llet och se det ur olika perspektiv.<\/li>\n<li><strong>Motivation och aktivitet:<\/strong>\u00a0Motiverade och aktiva l\u00e4sare har st\u00f6rre chans att utveckla god l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else. Intresse och engagemang i l\u00e4sningen \u00e4r avg\u00f6rande.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Varf\u00f6r ska elever l\u00e4sa?<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><strong>Kunskapsinh\u00e4mtning:<\/strong>\u00a0Genom l\u00e4sning f\u00e5r elever tillg\u00e5ng till information och kunskap inom olika \u00e4mnen.<\/li>\n<li><strong>Kritiskt t\u00e4nkande:<\/strong>\u00a0L\u00e4sning utmanar elever att analysera texter, t\u00e4nka kritiskt och dra egna slutsatser, vilket st\u00e4rker deras f\u00f6rm\u00e5ga att resonera och argumentera.<\/li>\n<li><strong>Spr\u00e5kutveckling:<\/strong>\u00a0L\u00e4sning bidrar till att utveckla spr\u00e5kf\u00e4rdigheter s\u00e5som ordf\u00f6rr\u00e5d, grammatik och uttrycksf\u00f6rm\u00e5ga.<\/li>\n<li><strong>Fantasi och kreativitet:<\/strong>\u00a0Sk\u00f6nlitteratur och andra texter ger elever m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda sin fantasi och kreativitet.<\/li>\n<li><strong>Livsl\u00e5ngt l\u00e4rande:<\/strong>\u00a0God l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r en f\u00e4rdighet som beh\u00f6vs inte bara i skolan, utan \u00e4ven i arbetslivet och vardagen. Den utg\u00f6r en grund f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande.<\/li>\n<\/ul>\n<p>L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r en nyckel f\u00e4rdighet som ger elever verktyg att f\u00f6rst\u00e5 och tolka texter, oavsett \u00e4mnesomr\u00e5de eller livssituation. Den kan definieras som medvetna, m\u00e5linriktade anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att p\u00e5verka l\u00e4sarens arbete med avkodning, ordf\u00f6rst\u00e5else och meningsskapande i texten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gladiola BUSULLA 1.L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u2013 varf\u00f6r det \u00e4r viktigt Att kunna l\u00e4sa \u00e4r en sak. Men att f\u00f6rst\u00e5 det man l\u00e4ser \u00e4r n\u00e5got helt annat. L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r viktigt, inte bara i skolan utan hela livet. Man beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 texter f\u00f6r att kunna f\u00f6lja ett recept, l\u00e4sa nyheter eller klara instruktioner p\u00e5 jobbet. Att f\u00f6rst\u00e5 en text [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3439,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-3774","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-opinione"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3774","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3774"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3774\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3775,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3774\/revisions\/3775"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3774"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3774"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/migjeni.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}