Gladiola BUSULLA

1.Läsförståelse – varför det är viktigt

Att kunna läsa är en sak. Men att förstå det man läser är något helt annat. Läsförståelse är viktigt, inte bara i skolan utan hela livet. Man behöver förstå texter för att kunna följa ett recept, läsa nyheter eller klara instruktioner på jobbet. Att förstå en text kan vara svårt. Det handlar om att läsa orden, tolka dem och tänka efter. Det blir lättare om man får prata om texten med andra, ställa frågor och koppla till sina egna erfarenheter. Alla elever är olika. Vissa kan koncentrera sig lätt, andra behöver lugn och stöd. Motivation är också viktigt. När läsning känns rolig och meningsfull blir man nyfiken och med nyfikenhet kommer kunskap. Det blir som en kedja: läsning → förståelse → lärande. Professor Mats Myrberg säger att vuxna behöver minst 50 000 ord i sitt ordförråd för att klara jobb, nyheter, instruktioner och sociala situationer. Ungdomar som läser ofta kan ha 50 000–70 000 ord vid 17 års ålder. Ungdomar som inte läser når ofta bara 15 000–17 000 ord. Det kan göra det svårt att förstå texter och begränsa möjligheterna i livet. Som förälder med svenska som andraspråk blir jag orolig när jag ser dessa siffror. Hur kan vi väcka läslust hos barn, särskilt hos dem som inte har svenska som modersmål? Det är viktigt att vi vuxna visar att läsning är värdefull. Vi kan läsa tillsammans med barnen och prata om böckerna. Då lär man sig inte bara att förstå en text, man lär sig att förstå världen. Skolan har ett stort ansvar, men det räcker inte. Föräldrar, bibliotek, fritids, medier och hela samhället behöver hjälpas åt. Läsning gör språket starkare, tränar tanken och öppnar nya sätt att se världen. När elever förstår vad de läser blir de redo för framtiden, både i arbetslivet och i vardagen. Läsförståelse är alltså inte bara något för skolan, utan något man behöver hela livet.

2.Varför är formativ bedömning mer effektiv än summativ bedömning?

I dagens skola används bedömning inte bara för att mäta kunskaper, utan också för att stödja elevernas utveckling. Därför får formativ bedömning allt större betydelse jämfört med summativ bedömning.

Formativ bedömning sker under lärandeprocessen. Syftet är att hjälpa eleven att förstå:

• Var hen befinner sig i sitt lärande
• Vad som behöver förbättras
• Hur förbättringen kan ske

Det kan handla om lärarens kommentarer, självbedömning, reflektion, kamratrespons och att undervisningen anpassas efter elevernas behov. Summativ bedömning sker i slutet av en kurs eller period. Den visar ett slutresultat och används för att sätta betyg eller avsluta ett moment.

Varför är formativ bedömning mer effektiv?

• Den stödjer individuell utveckling genom kontinuerlig återkoppling.
• Den ökar motivationen, eftersom eleverna ser sin egen utveckling.
• Den tränar kritiskt tänkande, självreflektion och ansvar för det egna lärandet.
• Lärare kan ändra sina metoder utifrån klassens behov.

Formativ bedömning gör lärandet mer aktivt och hållbart. Den mäter inte bara vad eleven kan nu, utan hjälper till att forma vad eleven kommer att kunna i framtiden.Sokrates använde frågor för att utveckla kritiskt tänkande – en tidig form av formativ bedömning. Michael Scriven (1967) introducerade begreppen formative och summative evaluation. Paul Black och Dylan Wiliam (1990‑talet) visade att formativ bedömning förbättrar resultatet, särskilt för svagare elever. Nordiska länder har gjort formativ bedömning till en del av den nationella läroplanen. OECD lyfter fram den som ett verktyg för kvalitativ undervisning. UNESCO betonar att formativ bedömning:

• • Hjälper elever med särskilda behov eller från marginaliserade grupper.
  • Gör undervisningen mer personlig och tillgänglig.
  • Är ett alternativ till standardiserade prov som ofta missar mångfalden bland elever.

3.Varför ska elever läsa klassiker?

Klassiska böcker är tidlösa på grund av sina värden. De engagerar elever eftersom de behandlar universella mänskliga frågor. Genom dem får eleverna inblick i de samhällen där de skrevs och i deras huvudpersoner. Klassikerna hjälper oss att förstå sociala förändringar genom olika epoker och visar hur litteraturen har utvecklats. Romaner från äldre tider ger oss kunskap om olika perioder och kulturer.

De tar ofta upp teman som fortfarande är aktuella och ger oss insikter om mänskliga erfarenheter och värderingar. När vi läser klassiker blir vi en del av ett historiskt sammanhang och kan se hur samhället har förändrats över tid och hur människor levde under olika epoker. Klassikerna visar också hur språket har utvecklats. Vi får möjlighet att observera ordval, uttryck och grammatik och jämföra med dagens språkbruk. Klassiska verk innehåller ofta djupa livsbudskap som kan tillämpas även i vår tid. Även om dessa böcker ibland kan verka svåra eller arkaiska, förtjänar de ändå att ge en chans. Med noggrant utvalda titlar kan läsningen bli en resa genom tiden – både spännande, unik och underhållande.

Litteraturen från klassikerna har en särskild plats i vår kultur tack vare sin karaktär och visdom. Den väcker kärlek till skönhet, godhet och sanning. Genom karaktärernas erfarenheter och moraliska dilemman får vi kunskap som kan påverka våra egna liv. Klassikerna tränar våra tankar. De utmanar oss med sitt komplexa språk, sina intriger och svåra problem som väcker reflektion. Det rika språket vidgar vårt ordförråd. Att läsa välskrivna klassiker lär oss också om berättelsens struktur. Blivande författare kan inspireras av dessa mästerverk. Klassisk litteratur låter oss utforska olika världar, kulturer och tidsperioder genom karaktärer med olika bakgrund, vilket stärker vår empati och förståelse. Dessa verk speglar det förflutna – sociala normer, historiska händelser och kulturella nyanser. När vi läser klassiker får vi en djupare respekt för den kontext där de skrevs.Teman som kärlek, svek, ambition och rättvisa återkommer genom seklerna. Klassisk litteratur behandlar dessa universella mänskliga erfarenheter och gör dem relevanta för läsare i alla tider.

4. Vårt arbete i Borås kan rädda hotade språk

I dag försvinner många språk i tystnad. Enligt Unesco riskerar över 3 000 språk att dö ut innan århundradet är slut. Organisationen förutspår att enbart tio procent av världens språk kommer att överleva de närmaste 100 åren. Detta globala hot visar att det inte bara handlar om ord, det handlar om kulturer, berättelser och unika sätt att se världen. När ett språk tystnar försvinner också ett sätt att tänka och känna.

Språk försvinner när barn slutar lära sig sina mor- och farföräldrars språk. Det händer när skolan och medierna främst använder stora språk som engelska. När färre unga talar sitt modersmål har språken ingen framtid.

När ett språk tystnar försvinner också ett sätt att tänka och känna.

Som studiehandledare på albanska i Borås kommun ser jag varje dag hur viktigt det är att barn får använda sitt språk i skolan. Genom studiehandledning och modersmålsundervisning på flera språk, CFL studiehandledare och modersmålslärare, får elever stöd på sitt modersmål. Vi förklarar ämnesbegrepp, hjälper dem att förstå undervisningen och bygger broar mellan språk och kulturer. När barn får använda sitt eget språk i skolan växer deras självkänsla. De vågar mer, lär sig bättre och känner att deras bakgrund är en styrka och inte ett hinder. Studiehandledning handlar inte bara om att översätta. Det handlar om trygghet, identitet och framtidstro för varje elev. Det globala problemet har fått FN/Unesco att utlysa åren 2022 till 2032 som det internationella årtiondet för ursprungsspråk. Det är en global satsning, men vi kan göra mycket redan nu i varje klassrum i Borås. Genom modersmålsundervisning och studiehandledning hjälper jag och mina kollegor språken att leva vidare. Vi visar att alla språk är viktiga, oavsett hur många som talar dem. Att rädda språk är att rädda mångfald och vårt gemensamma arv. Vi vill ge var och ett barn känslan av att deras språk är värdefullt och att de har rätt att höra.

5.Strategier för läsförståelse

Strategier för läsförståelse hjälper elever att bli mer aktiva, frågande, förutseende och problemlösande läsare, vilket i sin tur stärker förståelsen. För att vara effektiva behöver dessa strategier användas kontinuerligt och bli en naturlig del av elevens läsning – helst varje gång en text läses. Genom strategier kan elever förstå texter som annars skulle vara svåra att tillgodogöra sig.

Centrala aspekter av läsförståelse

• Avkodning och ordförståelse: För att förstå en text måste eleven kunna avkoda ord (läsa dem korrekt) och förstå deras innebörd. Avkodning innebär att översätta bokstäver till ljud och ord, medan ordförståelse handlar om att förstå ordens betydelse.
• Lässtrategier: Elever behöver lära sig olika strategier för att tolka texter, exempelvis att identifiera nyckelord, göra förutsägelser, ställa frågor och dra slutsatser.
• Aktivering av erfarenheter: Förståelsen förbättras när elever kopplar texten till egna erfarenheter eller tidigare kunskaper.
• Textsamtal: Att diskutera texter tillsammans med andra ger möjlighet att reflektera över innehållet och se det ur olika perspektiv.
• Motivation och aktivitet: Motiverade och aktiva läsare har större chans att utveckla god läsförståelse. Intresse och engagemang i läsningen är avgörande.

Varför ska elever läsa?

• Kunskapsinhämtning: Genom läsning får elever tillgång till information och kunskap inom olika ämnen.
• Kritiskt tänkande: Läsning utmanar elever att analysera texter, tänka kritiskt och dra egna slutsatser, vilket stärker deras förmåga att resonera och argumentera.
• Språkutveckling: Läsning bidrar till att utveckla språkfärdigheter såsom ordförråd, grammatik och uttrycksförmåga.
• Fantasi och kreativitet: Skönlitteratur och andra texter ger elever möjlighet att använda sin fantasi och kreativitet.
• Livslångt lärande: God läsförståelse är en färdighet som behövs inte bara i skolan, utan även i arbetslivet och vardagen. Den utgör en grund för livslångt lärande.

Läsförståelse är en nyckel färdighet som ger elever verktyg att förstå och tolka texter, oavsett ämnesområde eller livssituation. Den kan definieras som medvetna, målinriktade ansträngningar för att påverka läsarens arbete med avkodning, ordförståelse och meningsskapande i texten.